Allt har sin charm…
Ena stunden njuter man av att våren äntligen visat sej, i nästa svär man över att man inte kan gå nånstans utan att det är risiga kalhyggen, lera eller översvämmade diken och åkrar överallt. Tur att inte våra hundar bor i sängen för det räcker bra med sanddynerna TV-soffan. Känns ungefär som när man glömt badhandduken hemma och tvingas ligga direkt på sanden med små härliga gruskorn mellan skinkorna som resultat. Usch, det är sand och grus precis överallt! Och ja, lite i sängen också eftersom vi numer har 3 katter där.
Curry & Chili växer och blir stora, är jättemysiga och riktiga busfrön. De hänger gärna med på hundpromenaderna och det måste se rätt kul ut när vi drar ut med 2 stora rödbruna hundar och 2 små matchande röda katter i hasorna 
Det ryktas att fästingarna börjar vakna till liv också. Men varför skulle de inte det när allt annat gör det. Men jag skulle helt klart överleva utan de små otäckingarna. Dags att investera i årets anti-fästing-medel vilket det nu blir.
Aktivitetslusten har också vaknat – äntligen! Smulan var väl rastlös häromdagen så jag tog med henne ut på tomten för ett träningspass. Attans så PÅ hon var! Har aldrig sett henne sån någonsin. Hoppas det håller i sej, för det är ju det där med balansen, får inte bli vare sej för mycket eller för lite träning för då ledsnar hon. Hon var verkligen superduktig, linförigheten var outstanding, hon som alltid brukar sacka och inte orkar hålla i. Vi tränade lite bakdelsvändningar men hon har inte fattat galoppen riktigt. Vi har småtränat lite inomhus under vintern och nu gör hon faktiskt rätt snabba byten i sitt-ligg-stå också. Kul att se! Idag har vi gått årets första spår! Lite sömnigt utfört av Smulan i början, men hon gick bra förutom en del ringande i vinklarna. Det som hon blev så himla säker på till slut i höstas. Alla pinnar – 7 – med hem! Tess fick lite pinnträning innan vi gick ut, och hon fattar ju vad hon ska göra men är lite nonchalant. Ut i spåret som ett jehu! Och då struntar hon fullkomligt i pinnarna… Trots att jag nu går med henne i långt koppel för att ha en chans att belöna minsta lilla blick på pinnarna. Men hon var ju också rätt duktig innan vi la ner spårningen för säsongen så det kommer väl igen så småningom. Tålamod är tyvärr inte min starka sida…
Nu ska vi vara lediga några dagar så det blir lite mer tid över till aktivitet hoppas jag. Om inte annat blir det väl en tur till blåkulla för mej och brudarna.
Trevlig helg & Glad Påsk önskar vi!
Lämna ett svar